tisdag 30 augusti 2011

Recension: Bilar 2

Film är bäst på bio heter det ju men efter att nu ha uppdaterat hemmabion kommer besöken till stadens biograf bli betydligt färre. Eftersom sonen hade gratisbiljetter och det var en ny Pixarfilm som erbjöds och som dessutom är uppföljaren till en av deras bästa filmer någonsin kände vi oss dock lite sugna och självklart lockade även det faktum att filmen var i det nya 3D-formatet.

Kylarköpings stora hjälte Blixten McQueen (Martin Stenmarck) reser numera runt och deltar i världens alla möjliga racinglopp. När han återvänder till den lilla staden för en stunds semester blir inte vilan lång förrän han lockas till nya utmaningar när ett nytt miljöbränsle ska testas. När bilar i de kommande loppen plötsligt havererar börjar rykten florera ifall det är det nya bränslet som förstör bilarnas motorer eller ifall det är fråga om sabotage. Ofrivilligt blir Blixtens bästa kompis Bärgarn (Jan Modin) inblandad i det som händer vid sidan av racingbanan och han försöker självklart gör allt för att hans goda vän inte ska gå samma öde till mötes som många av de övriga deltagarna.


Alla som är småbarnförälder vet vilken enorm succé Blixten och den första Bilar-filmen verkligen var. Det brukar låta som en klyscha men jag ljuger faktiskt inte när jag säger att min son sett filmen minst 100 hundra gånger och vid säkert hälften av dem tillfällena har även jag suttit med och kollat in några av de numera klassiska scenerna. Den var inte bara den snyggaste animerade filmen när den kom utan det var också den mest originella samtidigt som den innehöll alla småpojkars och förövrigt även alla stora pojkars absoluta favoritleksaker nämligen bilar. Det var den perfekta filmen helt enkelt och det kan nästan inte vara svårare än att göra en uppföljare till just en sådan film. Jag är därför inte förvånad att det tog Pixar närmare fem år att färdigställa den andra filmen. Det jag däremot är förvånad över är resultatet som inte alls motsvarade mina förväntningar eftersom jag tycker de har valt helt fel väg att gå.


Det bästa hade såklart varit att bara ge oss mer av det som var det bästa med den första filmen. Mer bilar, mer tävlingar och mer Blixten McQueen. Istället ger dem oss något helt nytt med en trendig historia som handlar om miljöbränslen och något liknande ett terrordåd med noll fokus på racingloppen och istället för mer av förra filmen huvudkaraktär är det nu Bärgarn som är den som står i fokus. Ska jag vara helt ärlig så blir jag riktigt arg när inte ens vinnaren i något av filmens alla lopp redovisas. Istället tycker filmskaparna det är helt okej att vi får följa helt okända karaktärer haverera, något som i alla fall inte jag bryr mig om det minsta. Är det ett race vill jag se vem som vinner, punkt. Jag brukar säga att det egentligen inte spelar någon roll vad jag tycker om filmen bara barnen som faktiskt är den största målgruppen gillar den men min som har inte ens pratat om filmen en enda gång sedan han såg den. Trots att vi varit på flera leksaksaffärer har han knappt tittat åt hyllan med Bilar 2 souvenirer trots att han har mängder av dem från den första filmen.


Nu när filmens handling inte var något vidare kan man ju hoppas at den tredje dimensionen i alla fall har något att erbjuda men tyvärr faller den på den punkten också. Visst finns djupet i filmen men det finns inte en enda utpoppande effekt i hela filmen liknande de vi blivit erbjuden i till exempel ”Megamind” och ”Dumma Mej” som jag kunde upptäcka. Jag drar därför slutsatsen att denna film inte var tänkt för det nya 3D-formatet utan något som lades till i efterhand. Gulliga karaktärer och bitvis snygga actionscener räddar med nöd och näppe filmen från ett bottenbetyg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar